DancingFairyFairy

det mest fantastiska har hänt! jag ser en antydan till rodnad på mina bleka ben!! det är sant!

efter nogrann kontroll ser jag nu att jag VISST har fått en gnutta rodnad. jösses amalia vad glad jag blir. jag har alltså pigment i benen. gosh golly.

ansiktet har fått färg, for real - fräknar och röd näsa - great!

det här med att bli brun då va. det är ett jävla projekt det!
jag har suttit på ballen i typ 30 minuter och är redan less på att bara sitta där och glo! det är för varmt helt enkelt. kunde det inte fläkta lite skönt bara?

jag ska försöka få med mej mina peeps till slottis i morrn på kvalitativ solning, min balle håller helt enkelt inte måttet!
på gräsmattan kan jag iaf snurra runt och bli lite sval till och från men nu går det bara inte!
sen vill jag ha sällis också - det blir så tråkigt och ensamt att sitta själv.

igår på jobbet drömde jag och sussie oss bort till uteserveringar, gräsmattor, rosé, cigg och sen när det blir lite mörkare ute få ta på sej en tunn kofta. åååh, så vill jag att mitt liv ska vara jämt!

jobbjägaren på kanal 5....

jag vet inte vart jag ska börja. tidigare avsnitt har man sett folk som inte fattar vad det innebär med ett jobb, som aldrig försökt och som om sanningen ska fram inte ens vill jobba.
dom har skyllt på att det inte finns jobb, att det inte är heltidsjobb som annonseras och diverse andra saker.
jag har skrattat lite hånfullt och sagt tyst för mej själv att dom måste vara dumma i huvudet.
nu skäms jag lite för det.

i min värld har det aldrig funnits arbetslöshet. det finns bara en ovilja att jobba. vill man jobba så får man jobba helt enkelt.
du kanske inte kommer få det jobb du vill ha men det kan ju vara okey att ha ett annat jobb under tiden så man gör något iaf?
right?

men idag.
idag slogs jag av en sån hemsk insikt.
insikten om att det finns dom som mår så dåligt att dom inte tror ett skit på sej själva. som inte litar på sin egen förmåga att klara av en så enkel sak som att jobba.
dom sitter hemma och skäms över sej själva, över sin situation och ser ingen väg ut. det är ju fruktansvärt!
jag ska aldrig mer sitta och raljera om hur folk är korkade som inte fixar ett jobb.
dom måste ju börja med att fixa sej själva för guds skull!
jag har nog levt lite ignorant.
jag har aldrig haft svårt att få jobb men det beror inte på mina outtömliga kompetenser, det beror på mitt outtömliga förråd av självkänsla och självförtroende.
för är det något jag gör så är det att tro på mej själv och min egen förmåga. jag vill skaka om alla som inte känner samma som jag själv och få dom att inse sitt eget värde!
jag har nog pratat om det här tidigare men efter dagens stora uppvaknande vill jag hellre än något annat bara få folk att förstå att dom kan och klarar vad dom vill om dom bara ger sej fan på det. tänk om man kunde göra det?! gud vad bra det hade blivit.
det finns ju en hel drös med självhjälps böcker där man ska/kan skriva bra saker om sej själv och bla bla bla. hade jag skrivit en bok hade den varit in you face och rättfram. thoug love så att säga.
man ska inte behöva intala sej själv att man är bra. man ska bara veta det.
tro det liksom. lura sej själv litegrann if you will. 
för är det inte som med allt annat - om du låter säker på vad du säger kommer andra också tro på det.
om du berättat att du är så jävla bra så kommer andra också tro att du är det. har man inte en start där? för tror andra på en så kanske man börjar tro på sej själv? ett lite omvänt agerande i vägen att lära sej tro på sej själv liksom!
it would be lovely!

hur kommer det sej att varje gång jag är ledig och redo att göra roliga saker utomhus så är det dåligt väder? kan någon svara mej det?
idag är det strålande fint väder men är jag ute? nej.
har jag varit i skolan? nej.
jag ligger hemmamed en huvudvärk som inte vill ge med sej och känner mej sjukt trött och hängig. redo att kapitulera och ta lite knark så man får må bra igen.
fan.


aja. annars är allt som vanlig. jag går i skolan och pluggar och jobbar och shoppar för mkt för pengar jag ska göra annat för.

jag har btw gjort en dermal anchor i handleden - himla fin är den.
jag längtar tills den läkt så jag kan få byta platta på den.
jag ska skaffa mej en diamant vettni! lite bling bling.
jag har ju tagit bort min piercing i läppen och det var en sorgens dag och min piercing i näsan glömmer jag titt som tätt att använda och det är bra märkligt! jag har ju haft den i 16-17 år! mer än halva min livstid för guds skull!
så ni förstår att jag är tvungen att ersätta förlorat titan i kroppen med annat titan? det fattar ni va?



inte min handled men så ser den ut iaf!



ni fattar grejen?


vet ni. jag tror jag blivit korkad på senare år. är det så att man tappar humorn när man blir äldre? har det redan börjat? nej. det kan väl inte vara så? min pappa är ju en oldie och han är ju fortfarande asrolig. jag hoppas jag fått hans funnybone-gen så jag alltid kommer ha humor!
iaf. på första april ringde jag till vårdcentralen för att förnya lite recept och killen som jag pratade med blåste mej totalt och jag fattade inte det förrän han hintat flertalet gånger att det var just första april.
nej jag vet inte.
är jag korkad? eller beror det på att jag helt enkelt inte räknade med att bli blåst av en läkare?
i sertenly hope so!