31.10.09.2
jag har peruk, och jag är full. vi är fantatic four
31.10.09
fan jag är sjukt nervös!
idag ska jag få min födelsedagspresent.
jag har fått instruktioner hela dagen i form av sms - som när jag svarat på dom och frågat saker inte fått nåt svar tillbaka.
mycket mystifikt allting.
jag ska ha med mej: rött läppstift, guldmidjeväska, hårnålar, jag ska ha dansat till schlagerlåtar hemma i min ensamhet, jag ska klä mej helsvart, jag får inte äta och vad var det mer? jooo jag ska vara redo 17.45.
nåja
nu är det iaf nära.
idag ska jag få min födelsedagspresent.
jag har fått instruktioner hela dagen i form av sms - som när jag svarat på dom och frågat saker inte fått nåt svar tillbaka.
mycket mystifikt allting.
jag ska ha med mej: rött läppstift, guldmidjeväska, hårnålar, jag ska ha dansat till schlagerlåtar hemma i min ensamhet, jag ska klä mej helsvart, jag får inte äta och vad var det mer? jooo jag ska vara redo 17.45.
nåja
nu är det iaf nära.
28.10.09
lurade jag någon med att slänga in en låttext? nej, folk har nog fattat att jag inte orkar blogga - men jag försöker iaf!
26.10.09
I'm on the corner Waiting for a light to come on That's when I know you're alone It's cold in the desert Water never sees the ground Special unspoken without sound You told me you loved me That I'd never die alone Hand over your heart Let's go home Everyone noticed Everyone has seen the signs I've always been known to cross lines I never ever cried When I was feeling down I've always been scared of the sound Jesus don't love me No one ever carried my load I'm too young to feel this old Here's to you Here's to me On to us nobody knows Nobody sees Nobody but me
23.10.09
rich and infamous!
japp, that´s me. hela dagen fram tills jag betalade räkningarna.
jag sitter och surfar runt och kollar lite nya mobiltelefoner.
min är inte så gammal egentligen och den funkar fint men det är en touch och jag gillar det inte.
jag trodde jag skulle lära mej att gilla det allt eftersom men det gör jag inte.
det enda jag gillar med telefonen är att det är en sjukt bra kamera. alltså - väldigt bra kamera!
men den telefonen jag tittat lite extra på har en ÄNNU bättre kamera. men så är den dyr också.
men det kanske det är värt för att få ha en telefon som man gillar? eller är det bara ett i-landsproblem?
jag kanske ska ta mej i kragen och sluta gnälla. men jag vill så gärna ha en ny telefon.
nåja. idag är det iaf fredag och jag hade velat hitta på nått kul, är sjukt sugen på äventyr.
men det kommer inte bli så. jag får ta det lugnt med idol istället, inget fel med det, sällskapet är iaf mycket bra. trots att jag är sugen på öl och äventyr så vet jag att jag kommer få en trevlig kväll. jag bara önskar att jag hade kunnat ha äventyr.
ryggen är fortfarane knas. när ska det bli bra igen?
det går framåt men sen så blir det skit igen och jag vill bara hänga mej för det gör så ont. jag ska kolla om det finns bättre piller. nått måste funka!
22.10.09
igår såg jag att min kaffekokare inte kommer hålla ihop länge till, jag har sett det ett tag nu.
så jag gjorde det enda rätta - jag pensionerade den och köpte en ny!
men - det finns så klart ett men.
den nya är trasig! det kommer ut kaffe ur locket, och det ska det ju inte göra.
så min gamla pensionerade kaffekokare fick återigen brygga kaffe med stora suckar och väldig möda.
är det idag jag lyckas få hem en fungerande? jag hoppas det!
sen har jag tänkt mycket på en sak.
när jag är hemma sjuk från jobbet så måste jag ha ett intyg.
jobbigt - men så är det iaf. det är inte ens alltid man lyckas skaffa ett intyg för vissa läkare säger att man inte behöver lämna ett förrän efter en vecka, så man får försöka tjata ett till sej.
då säger dom ibland att man kan visa sitt kvitto från läkarbesöket.
så jag har gjort det några gånger. allt fint där, det har inte varit några problem.
MEN igår var jag hemma för min rygg, likaså dagen innan.
jag har varit hos läkaren som i sin tur har sjukskrivit mej och skrivit ut ett intyg på det. allt borde vara bra där, det tycker man ju!
fast icke.
då ringer min chef och ifrågasätter min sjukskrivning som jag inte ens bett om, jag ville ha tabletter för att kunna sova på nätterna men hon (läkaren) tycke jag skulle vara hemma och göra det som känns bra tills jag är okey i ryggen igen.
det tycker inte min chef, man kan visst jobba när man har ont, så varför ska jag då vara hemma. det är bara bra att vara i rörelse. och det vet jag med, men i korta stunder, innan jag måste lägga mej ner och sträcka ut ryggen.
jag blev så ställd att jag inte visste hur jag skulle reagera. så jag frågade henne vad hon antydde och ville med det här samtalet.
då fick jag klart för mej att eftersom det är hon som betalar min sjuklön så är hon beredd att motsäga läkaren. det finns ju så mycket annat jag kan göra på jobbet tydligen. och tror jag att jag bara skulle få göra andra saker än mina egentligen uppgifter? nej, det tror jag inte.
visst kan jag börja jobba tidigare om ryggen är okey innan sjukskrivningen går ut.
det skulle inte göra mej någonting, det är ju inte som att det är kul att gå hemma och inte ha något att göra utom att gå gå gå gå, sen ligga ligga ligga och ta piller.
men att gå till jobbet, plåga sej igenom en dag och sen åka hem och inte kunna sova för att det gör så förbannat ont tänker jag fan inte göra.
nu undrar jag bara - FÅR hon göra så? är det okey? för det känns sjukt fel.
så jag gjorde det enda rätta - jag pensionerade den och köpte en ny!
men - det finns så klart ett men.
den nya är trasig! det kommer ut kaffe ur locket, och det ska det ju inte göra.
så min gamla pensionerade kaffekokare fick återigen brygga kaffe med stora suckar och väldig möda.
är det idag jag lyckas få hem en fungerande? jag hoppas det!
sen har jag tänkt mycket på en sak.
när jag är hemma sjuk från jobbet så måste jag ha ett intyg.
jobbigt - men så är det iaf. det är inte ens alltid man lyckas skaffa ett intyg för vissa läkare säger att man inte behöver lämna ett förrän efter en vecka, så man får försöka tjata ett till sej.
då säger dom ibland att man kan visa sitt kvitto från läkarbesöket.
så jag har gjort det några gånger. allt fint där, det har inte varit några problem.
MEN igår var jag hemma för min rygg, likaså dagen innan.
jag har varit hos läkaren som i sin tur har sjukskrivit mej och skrivit ut ett intyg på det. allt borde vara bra där, det tycker man ju!
fast icke.
då ringer min chef och ifrågasätter min sjukskrivning som jag inte ens bett om, jag ville ha tabletter för att kunna sova på nätterna men hon (läkaren) tycke jag skulle vara hemma och göra det som känns bra tills jag är okey i ryggen igen.
det tycker inte min chef, man kan visst jobba när man har ont, så varför ska jag då vara hemma. det är bara bra att vara i rörelse. och det vet jag med, men i korta stunder, innan jag måste lägga mej ner och sträcka ut ryggen.
jag blev så ställd att jag inte visste hur jag skulle reagera. så jag frågade henne vad hon antydde och ville med det här samtalet.
då fick jag klart för mej att eftersom det är hon som betalar min sjuklön så är hon beredd att motsäga läkaren. det finns ju så mycket annat jag kan göra på jobbet tydligen. och tror jag att jag bara skulle få göra andra saker än mina egentligen uppgifter? nej, det tror jag inte.
visst kan jag börja jobba tidigare om ryggen är okey innan sjukskrivningen går ut.
det skulle inte göra mej någonting, det är ju inte som att det är kul att gå hemma och inte ha något att göra utom att gå gå gå gå, sen ligga ligga ligga och ta piller.
men att gå till jobbet, plåga sej igenom en dag och sen åka hem och inte kunna sova för att det gör så förbannat ont tänker jag fan inte göra.
nu undrar jag bara - FÅR hon göra så? är det okey? för det känns sjukt fel.
21.10.09.2
har jag förresten berättat att jag är sjukskriven?
well - I am!
och det är förbannat tråkigt. helst skulle man ju vilja vara ledig och kunna göra saker men det går ju inte nu. jävla rygghelvete.
man blir så fruktansvärt handikappad av att ha ont i ryggen, det är ju typ hela kroppen som påverkas.
jag kan inte stå normalt, inte sitta långa stunder, att ligga bekvämt finns inte och när jag går så haltar jag liksom lite på vänster ben dessutom då det domnar bort ibland.
men hur obehagligt det än är att gå så är det faktiskt det som är skönast av allt ovannämnda.
så jag har promenarat och promenerat men fan vad tråkigt det är att promma utan sällskap!
jag har tänkt ringa nickopicko som är hemma med muskelinflammation men av vad jag fattat så har hon inflammation i benen.
kanske inte så kul att gå omkring då?
eller?
NICKO!! RING OCH TA MED MEJ PÅ ÄVENTYR!!!
titta! vi kan vara som dom där två som prommar i höstens vackert klädda skogar!
ahhh, it would be awsome!
well - I am!
och det är förbannat tråkigt. helst skulle man ju vilja vara ledig och kunna göra saker men det går ju inte nu. jävla rygghelvete.
man blir så fruktansvärt handikappad av att ha ont i ryggen, det är ju typ hela kroppen som påverkas.
jag kan inte stå normalt, inte sitta långa stunder, att ligga bekvämt finns inte och när jag går så haltar jag liksom lite på vänster ben dessutom då det domnar bort ibland.
men hur obehagligt det än är att gå så är det faktiskt det som är skönast av allt ovannämnda.
så jag har promenarat och promenerat men fan vad tråkigt det är att promma utan sällskap!
jag har tänkt ringa nickopicko som är hemma med muskelinflammation men av vad jag fattat så har hon inflammation i benen.
kanske inte så kul att gå omkring då?
eller?
NICKO!! RING OCH TA MED MEJ PÅ ÄVENTYR!!!
titta! vi kan vara som dom där två som prommar i höstens vackert klädda skogar!
ahhh, it would be awsome!
21.10.09
det bev lite tokigt under min semester.
bloggade inte alls, men på sin semester ska man ju göra saker och inte sitta vid datorn!
iaf, jag har varit i Boden, och jag har varit sjukt bra på att inte berätta det får nån! sjukt bra alltså!
jenny vart himla förvånad när jag plingade på strax efter att vi avslutat vårt samtal.
jag landade i onsdags alltså.
träffade kajja på stan, gick till jenny nån timme men var trött och åkte hem tidigt för att sova.
torsdag var jag i sävast och träffade linda och hennes lilla bebis och sen gick jag till syster och hennes son elias. ååh, han är så go!
jag ville aldrig åka hem efter alla dom där kramarna och gosningarna!
fredag var det fest och jag drack så jag skulle gjort vem som helst stolt!
och när jag dricker vill jag ju ha nått att tugga på. chipsen och dippen var slut så jag tog jennys kind istället, smakade kyckling.
här se man då hur hungrig jag faktiskt är. mat mat mat tänker jag, kan man då klandra mej för att jag tog en liten tugga på hennes kind? nej just det!
jag råkade även göra nått galet med ryggen på fredag för när jag vaknade på lördag var jag stel som en pinne. aj aj, ont ont!
lördag fyllde mamma år så jag stannade faktiskt hemma och hängde med familjen. syster kom på besök och elias likaså.
söndag och måndag gick för fort förbi och helt plötsligt satt jag på ett plan hem.
jag längtade hem hela tiden men jag ville ändå aldrig åka därifrån - hur kommer det sej?
bloggade inte alls, men på sin semester ska man ju göra saker och inte sitta vid datorn!
iaf, jag har varit i Boden, och jag har varit sjukt bra på att inte berätta det får nån! sjukt bra alltså!
jenny vart himla förvånad när jag plingade på strax efter att vi avslutat vårt samtal.
jag landade i onsdags alltså.
träffade kajja på stan, gick till jenny nån timme men var trött och åkte hem tidigt för att sova.
torsdag var jag i sävast och träffade linda och hennes lilla bebis och sen gick jag till syster och hennes son elias. ååh, han är så go!
jag ville aldrig åka hem efter alla dom där kramarna och gosningarna!
fredag var det fest och jag drack så jag skulle gjort vem som helst stolt!
och när jag dricker vill jag ju ha nått att tugga på. chipsen och dippen var slut så jag tog jennys kind istället, smakade kyckling.
här se man då hur hungrig jag faktiskt är. mat mat mat tänker jag, kan man då klandra mej för att jag tog en liten tugga på hennes kind? nej just det!
jag råkade även göra nått galet med ryggen på fredag för när jag vaknade på lördag var jag stel som en pinne. aj aj, ont ont!
lördag fyllde mamma år så jag stannade faktiskt hemma och hängde med familjen. syster kom på besök och elias likaså.
söndag och måndag gick för fort förbi och helt plötsligt satt jag på ett plan hem.
jag längtade hem hela tiden men jag ville ändå aldrig åka därifrån - hur kommer det sej?
11.10.09
det är typ sjukt hemskt att försova sej. som jag gjorde i morse då.
fast till mitt försvar så var jag vaken och redo att åka till jobbet waaaay innan jag behövde så jag la mej i soffan och kollade på nyhetsmorgon på tv4, och där mitt i allt spännande råkade jag somna och vaknade 11.20. jag höll på svimma! tur var iaf att jag var påklädd, sminkad och redo att bara ta på mej skorna och kuta! hur sen hade jag inte blivit annars.
men om jag inte hade försovit mej hade jag aldrig haft så roligt på vagnen.
det stod en kvinna snett bakom mitt säte och var dödsrädd för en muslim med hela ansiktet täckt, bara ögonen synliga. hon var såååå rädd!
pratade högt och vitt och brett om att det var "sånna där man ska passa sej för, döljer dom ansiktet har dom nått att dölja, jag tror vi kommer dö här på vagnen, herregud, jag mår så dåligt, jag vill gå av nu, snälla kan jag inte få gå av vagnen!?"
så där höll på hon ända från gamlestadstorget till centralstationen, och det tar nog iaf en 4-5 minuter.
konstant samtal om att hon var rädd.
och sen började vagnen köra väldigt långsamt för det var kö på snabbspåret.
då trodde hon att den muslimska kvinnan hade en kumpan ombord och att han nu hotade föraren och att allas sista stund var kommen.
jag trodde jag var med på dolda kameran. jag var helt säker!
men jag såg ingen kamera, eller en väska som skulle kunna vara en förklädd kamera.
hon var bara helt jävla väck i huvet.
finns det fortfarande såna här människor? i ett integrerat samhälle? på en spårvagn från en av de invandrartätaste förorterna i göteborg?
jag skämdes för henne, jag kände skam. hur kan man säga sånt?
hur kan man förnärma en människa sådär? kvinnan hon pratade om satt inte många säten bort och hörde allt hon sa. allt. det var fruktansvärt.
men samtidigt roligt. alla tyckte hon var så sjuk i huvet. en inskränkt göteborgare, inskränkt och iq-befriad. och det är alltid kul med så korkade folk!
fast till mitt försvar så var jag vaken och redo att åka till jobbet waaaay innan jag behövde så jag la mej i soffan och kollade på nyhetsmorgon på tv4, och där mitt i allt spännande råkade jag somna och vaknade 11.20. jag höll på svimma! tur var iaf att jag var påklädd, sminkad och redo att bara ta på mej skorna och kuta! hur sen hade jag inte blivit annars.
men om jag inte hade försovit mej hade jag aldrig haft så roligt på vagnen.
det stod en kvinna snett bakom mitt säte och var dödsrädd för en muslim med hela ansiktet täckt, bara ögonen synliga. hon var såååå rädd!
pratade högt och vitt och brett om att det var "sånna där man ska passa sej för, döljer dom ansiktet har dom nått att dölja, jag tror vi kommer dö här på vagnen, herregud, jag mår så dåligt, jag vill gå av nu, snälla kan jag inte få gå av vagnen!?"
så där höll på hon ända från gamlestadstorget till centralstationen, och det tar nog iaf en 4-5 minuter.
konstant samtal om att hon var rädd.
och sen började vagnen köra väldigt långsamt för det var kö på snabbspåret.
då trodde hon att den muslimska kvinnan hade en kumpan ombord och att han nu hotade föraren och att allas sista stund var kommen.
jag trodde jag var med på dolda kameran. jag var helt säker!
men jag såg ingen kamera, eller en väska som skulle kunna vara en förklädd kamera.
hon var bara helt jävla väck i huvet.
finns det fortfarande såna här människor? i ett integrerat samhälle? på en spårvagn från en av de invandrartätaste förorterna i göteborg?
jag skämdes för henne, jag kände skam. hur kan man säga sånt?
hur kan man förnärma en människa sådär? kvinnan hon pratade om satt inte många säten bort och hörde allt hon sa. allt. det var fruktansvärt.
men samtidigt roligt. alla tyckte hon var så sjuk i huvet. en inskränkt göteborgare, inskränkt och iq-befriad. och det är alltid kul med så korkade folk!
07.10.09
idag fyller jag år. jupp - så säg grattis då!
03.10.09
jag vet att jag inte skulle, men jag kunde inte låta bli.
men kolla vad fina dom är! jag var ju tvungen, kniven mot strupentvungen nu igen!
så nu är min kväll räddad, jag har äntligen nått att ha på mej!
men kolla vad fina dom är! jag var ju tvungen, kniven mot strupentvungen nu igen!
så nu är min kväll räddad, jag har äntligen nått att ha på mej!
02.10.09
freeeeeedag!
idag är jag fri fri fri fri fri! som en fågel!
dagen har jag spenderat på jobbet och sen gjorde jag något som jag har tänkt göra i evigheter! jag har minsann köpt blomjord! så jag kom hem, satte folkölen på kylning och började plantera om blommor! ja ni läste rätt - på en fredag!
så det är vad jag har gjort, planterat om blomor och druckit folle.
sen har jag kollat på idol också. jag tror jag är kär i mariette!
hon är ju bara fööör bra! så söt och duktig. hon kan få sjuga och spela gitarr för mej när hon vill.
idag är jag fri fri fri fri fri! som en fågel!
dagen har jag spenderat på jobbet och sen gjorde jag något som jag har tänkt göra i evigheter! jag har minsann köpt blomjord! så jag kom hem, satte folkölen på kylning och började plantera om blommor! ja ni läste rätt - på en fredag!
så det är vad jag har gjort, planterat om blomor och druckit folle.
sen har jag kollat på idol också. jag tror jag är kär i mariette!
hon är ju bara fööör bra! så söt och duktig. hon kan få sjuga och spela gitarr för mej när hon vill.
